Östra Vätterbranterna är ett kontrastrikt område med skillnad i skala mellan den storslagna

skogsbygden och en småskalig kulturbygd. Människan har under årtusenden format landskapet och gör så än idag. Genom slåtter, bete och lövtäkt har brukare utvecklat ett ”mulens marker” med en stor artrikedom kopplad till gräsmarker, buskar och träd. Detta småskaliga landskap är vackert och estetiskt tilltalande.

Östra Vätterbranterna karakteriseras av en traditionellt väl hävdad mångfald av marker där

natur- och kulturvärden utgör en integrerad helhet. Östra Vätterbranterna är ett i hög grad

levande landskap där människor bor och verkar. Det är också ett område dit besökare åker

för att uppleva en variationsrikedom och ett historiskt djup. Området har även flera

intressanta lokaler för fågelskådning.

Vad är riksintresse?

Riksintresse i Sverige är mark- eller vattenområden som långsiktigt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada det värde som konstituerat riksintresset. Riksintressen skyddas enligt hushållningsbestämelserna i 3 och 4 kap i miljöbalken.

Riksintresse vindbruk samt exploateringsområden för vindkraft i kommunen

Det finns bara ett riksintresse förvindbruk i kommunen och det är vid Brahehus. Övriga omrråden är markerade enbart av den anlening att det finns intresse för explaotering

Riksintressen för naturvård

Utmärka områden som kulturmiljö, natur, skyddsvärda vatten och friluftsliv. Skärstadalen är ett epicentrum i kommunen!!!

Huskvarna bergen Ramsjö (Definition)

Friluftsområden som ligger på ett större avstånd från tätortsbebyggelsen och som i allmänhet täcker större markarealer än de tätortsnära. Det är områden som är väl kända och som har ett så stort värde och så stor attraktionskraft att de fungerar som särskilda besöksmål för både kommuninvånare och turister. 

Riktlinjer

• Vid åtgärder inom området ska hänsyn tas till friluftslivet.
• Inom lågexploaterade områden bör man vara särskilt återhållsam med nya anläggningar och verksamheter som kan skada upplevelsen av ostördhet.
• Kommunen ska arbeta för en mellankommunal samverkan kring natur- och friluftsområden som är gemensamma över kommungränser.

Motivering

Friluftsområden kan påverkas negativt av exploatering, av såväl större som mindre ingrepp. Oavsett storlek kan det ha stor betydelse för friluftslivet, då det inte bara handlar om faktisk tillgänglighet utan även den upplevda tillgängligheten. Att större ingrepp påverkar är mer självklart, det kan vara till exempel bebyggelse, vägar och täktverksamhet. Exempel på mindre åtgärder som kan uppfattas som hindrande är ett enskilt nytt bostadshus på landet, ett staket, en avstängd väg eller trädgårdsmöbler på en strand. Det är därför av största vikt att eventuell exploatering görs med stor omsorg.

I områden med låg exploatering och tyst miljö känner man på ett tydligare sätt att man kommit ut i naturen. Friluftsliv har stort egenvärde i form av omedelbar glädje av själva friluftsaktiviteten, av natur- och kulturupplevelsen och av avkopplingen. För många är stillheten och orördheten en stor del i naturupplevelsen, att kunna röra sig i områden som känns mer eller mindre orörda av människan. Att kunna tillbringa en del av sin tid i naturen, ensam eller tillsammans med andra, är för många en självklarhet och en viktig del av livet och kan inte ersättas av andra aktiviteter. Det är därför viktigt att bevara sådana områden i kommunen, så vi kan erbjuda den typen av miljöer till invånare och besökare.

En del större områden och korridorer korsar kommungränsen, här behövs en gemensam plan för skötsel och områdets framtid. För att kunna skapa hållbara system som lockar besökare behöver nivån på underhåll och kvalitet vara pålitlig, oavsett vilken kommun man rör sig i. Detta gynnar även växt- och djurlivet, vilket ger ett bättre underlag för naturupplevelser i kommunens friluftsområden. Möjligheter att uppleva natur gör att regionen som helhet blir mer attraktiv för natur- och friluftsturism.

Lågexploaterade områden

Definition

Större sammanhängande markområden som är lågexploaterade som inte innehåller större vägar, järnväg, elledningar, bebyggda ytor, jordbruksmark eller annan ianspråktagen markyta. Inom områdena kan enstaka bostadshus, uthus eller transformatorstationer förekomma. Områdena har höga naturvärden och/eller är viktiga för friluftslivet. På kartan finns 10 områden med ett större antal delområden utpekade i olika delar av kommunen. Områdena har inga separata områdesbeskrivningar.

Riktlinjer

• Områdena upplevs som relativt tysta och därför ska kommunen vara restriktiv till att tillåta störande verksamheter.
• Dessa områden ska bevaras som naturområden och/eller som friluftsområden.
• Ytkrävande verksamheter ska inte tillåtas, med undantag för utbyggnad av Götalandsbanan och Europabanan eller annan likvärdig samhällsviktig funktion.
• Ny verksamhet ska inte försämra bullersituationen i områden som pekats ut som lågexploaterade, därför ska den existerande ekvivalenta ljudnivån i dessa områden användas som riktvärde.
• Åtgärder för att stärka friluftslivet eller öka tillgängligheten till ett område utreds utifrån platsens lokala förutsättningar. 
• Enstaka ny bostadsbebyggelse kan vara möjlig och prövas från fall till fall. 

Motivering

Jönköpings kommun växer, nya invånare flyttar till vår kommun och nya företag och verksamheter vill etablera sig. Ju fler människor vi blir, desto mer markyta tas i anspråk, vilket leder till ett större behov av ostörda områden där vi kan fylla på med energi och uppleva naturen. Ostörda områden är sålunda viktiga för folkhälsan.

Lågexploaterade områden är viktiga och i en del fall nödvändiga för naturvärdena där många arter kräver relativt ostörda miljöer. Bland annat gäller det våtmarksfåglar som trana, orre, ljungpipare och storspov.

De områden som pekas ut är viktiga för det rörliga friluftslivet och har även höga naturvärden. Det har varit viktigt att föreslå områden inom alla kommunens delar och att olika naturtyper finns representerade. För att ett område ska upplevas som större och sammanhängande har en yta på 350 hektar använts som minsta storlek, att jämföra med naturreservatet Bondberget på 351 hektar.  Eftersom områdena består av orörd skogsmark, våtmark och mossar och inte är ianspråktagna, samt ligger utanför exploaterade områden, upplevs de också i regel som tysta. Vi har dock valt att inte lägga tyngdpunkten på ljudnivån, då vad som anses vara tyst är en subjektiv bedömning. 

Mycket angelägna samhällsviktiga funktioner ska i vissa fall, som för Götalandsbanan och Europabanan, kunna tillåtas korsa dessa områden även om prioriteten är att det inte ska vara nödvändigt. Förstudier som gjorts för Götalandsbanan visar att det är möjligt att anpassa sträckningen till natur-, frilufts, och kulturvärden och undvika större intrång i dessa.

Vissa områden kan behöva bättre tillgänglighet och anordningar för att stärka friluftsvärdena och då ska det vara möjligt att till exempel förlägga en ny vandringsled med vindskydd genom området. Samtidigt är det viktigt att det finns olika nivå på tillgängligheten för naturskyddets skull. Dumme mosse, belägen endast 5 kilometer från Jönköping, är en relativt tillgänglig naturmiljö. Komosse som ligger mer avlägset från tätbefolkade områden och dessutom delas av tre kommuner är relativt tillgänglig medan Konungsö mosse är tämligen svårtillgänglig. 

Vättern med öar och strandområden

Riksintresse i enlighet med 4 kapitlet 1 och 2 §§ Miljöbalken

Beskrivning

Landskapsbilden kring Vättern är karaktäristisk och av stort värde och har därför blivit utpekat i miljöbalkens 4 kapitel 2 §, som ett större område med stora natur- och kulturvärden av riksintresse, under benämningen ”Vättern med öar och strandområden”. Det är ett av flera geografiskt avgränsade områden i Sverige som utpekats som riksintresse i sin helhet, med hänsyn till de samlade natur- och kulturvärden som finns i området. Området ska därför skyddas mot åtgärder och ingrepp som påtagligt kan skada natur- och kulturvärdena. Riksintresset täcker också Vätterns betydelse för näringsliv och bosättning, dess speciella ljus och storslagna vyer, samt associativa värden genom kulturpersonligheter, måleri, litteratur och så vidare. Vid bedömningen om exploatering eller annat ingrepp i miljön kring Vättern ska tillåtas ska turismens och friluftslivets, särskilt det rörliga friluftslivet, intressen särskilt beaktas. Skyddet utgör dock inte hinder för utveckling av befintliga tätorter, det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret.

Sjöbäckenet har uppstått genom förkastningsrörelser i berggrunden för ungefär 800 till 900 miljoner år sedan. Att sjön bildats på detta sätt har skapat stora djup, som djupast 128 meter söder om Visingsö. Även Visingsö ingår i riksintresset, som en del i Visingsöformationen är ön geologiskt intressant. Formationen består av prekambriskt avsatta sediment, vilket endast påträffas på ett fåtal platser i landet. Ön har efter senaste istiden påverkats av Vätterns vågor och på öns högsta delar finns flacka strandvallar. Förutom att det finns en för länet rik flora på ön finns här också Sveriges största ekskog. Den akut hotade visingsölaven Caloplaca biatorina finns på ön. På ön finns även Erstad kärr, som utgör en i denna region unik flyttfågellokal och är betydelsefull även som häckningslokal. Här har de flesta av landets and- och vadararter noterats och ett femtital arter häckar på platsen. Kärret som är en sötvattensstrandäng är det enda av sitt slag invid södra Vätterns stränder.

Den del av området som finns inom kommunen har delar som klassas som riksvärde i flera kategorier: flora, förkastningsbrant, kalktuff, kanjon, källa, naturbetesmark, naturskog, odlingslandskap, sedimentär berggrundsstratigrafi, sjö, strandvallar, sötvattenstrandäng, vattendrag, ädellövskog, äng och slutligen övrig lövskog. Det handlar alltså om allt från geologiska och kulturhistoriska värden, till botaniska, zoologiska värden. Förutsättningarna i Vätterns vatten ger upphov till en utmärkande flora och fauna, vilket bland annat inkluderar flera glaciala relikter exempelvis hornsimpa och vitmärla, samt 28 fiskarter, inklusive vätterröding, öring och harr. Även bottenfaunan i sjön är speciell och här finns bland annat flera specifika norrlandsarter. Landskapet som omger sjön består av en varierande natur, ett variationsrikt kulturlandskap och områden med särskilt höga natur- och kulturmiljövärden. Området är mycket artrikt (snäckor, mossor, lavar, svampar, fåglar) och Östra Vätterstranden är en potentiell lokal för arter som pilgrimsfalk, berguv och hasselsnok. 

Områdets värden kan påverkas negativt av: skogsavverkning i branterna, minskad eller upphörd jordbruks-/betesdrift, skogsplantering på jordbruksmark, energiskogsodling, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikningar, täkt, luftledningar, vägdragningar och ändrade vattenregimer.

Målsättning

Vätterns höga naturvärden ska bevaras och dess råvattentäkt ska säkras. Möjligheterna för aktiviteter kopplade till fiske, turism och rörligt friluftsliv med Vättern som bas ska utvecklas. Fortsatt pågående markanvändning, exempelvis genom fortsatt jordbruk med åkerbruk, samt naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Detta bland annat då fodermarkerna kräver fortsatt hävd till förmån för flora, fauna och landskapsbild. Kulturlandskapets karaktär och befintliga natur- och kulturvärden ska bevaras och i förekommande fall utvecklas genom restaurering av igenvuxna ängar och naturbetesmarker.

Östra Vätterstranden har en naturlig otillgänglighet (brant) vilket ökar möjligheterna att bevara stranden och branterna oexploaterade. Byggnation som till exempel vägar, E4-an utmed Vättern har minskat områdets värden och försvårat tillgängligheten till Vättern, även hus och kraftledningar minskar värdena. 

Riktlinjer

• Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön ska inte tillåtas om de kan skada områdets samlade natur- och kulturvärden samt turism och rörligt friluftsliv.
• I områden med naturskydd och fastställd skötselplan, ska planen följas.

Skärstaddalen

Beskrivning

Ett herrgårdslandskap samt sockencentrum med lång bebyggelsekontinuitet. I Skärstad finns en kyrkomiljö med 1800-talskyrka, före detta skola, sockenstuga, prästgård från 1926 samt närbeläget gästgiveri. Herrgårdsmiljöer vid Drättinge, Lyckås, Säby och Stackeryd med ståndsmässigt uppförda huvudbyggnader från 1700- till 1900-talen samt välbevarade torp och arbetarbostäder. Lyckås och Drättinge har dessutom ovanligt påkostade ekonomibyggnader.  I området finns många gravfält och många enstaka gravar från både äldre och yngre järnålder. Skärstaddalen utgörs av ett storslaget odlingslandskap med stora skönhetsvärden.

Vid Lyckås finns ett äldre stationshus och magasin som utgör minnen från den smalspåriga järnvägen Jönköping – Vireda. Bebyggelsekontinuiteten bakåt i tiden antyds av flera gravfält och många enstaka gravar från både äldre och yngre järnålder.

Målsättning

Fortsatt pågående markanvändning. Vid stora hot om förändringar av befintlig bebyggelse ska detaljplan eller områdesbestämmelser upprättas.

Riktlinjer

• Stor restriktivitet till ny bebyggelse i det öppna jordbrukslandskapet. Nya byggnader bör förläggas i anslutning till befintlig bebyggelse och vägnät och så att de inte inverkar negativt på de areella näringarnas bedrivande. Placering och utformning ska ske med hänsyn till de speciella förutsättningarna på platsen, som till exempel landskapsbild, byggnadstradition samt natur- och kulturvärden. 
• För den befintliga bebyggelsen gäller varsamhetskraven i plan- och bygglagen.
• Inom området bör åtgärder som kan minska förutsättningarna för att bevara områdets värden inte tillåtas.
• Skärstaddalen omfattas också av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken.

Djuvarp, Brohom, Roestorp

Beskrivning

Området utgörs av ett öppet odlingslandskap kring Huskvarnaåns övre dalgång. Området är fornlämningsrikt med bland annat flera gravfält från brons- och järnåldern. Djuvarps herrgård utgör en värdefull bebyggelseenhet av byggnadsminnesklass. Där finns en tidstypisk huvudbyggnad från 1888 och två 1700-talsflyglar. I landskapet finns vällagda stengärdesgårdar, betade strandängar samt ett stort antal odlings- och röjningsrösen. Roestorps bymiljö har en välbevarad 1800-talsbebyggelse. Där finns enstaka gravfält med anläggningar från äldre och yngre järnålder samt spridda äldre fornlämningar såsom flera stora rösen och kvadratiska stensättningar.

Målsättning

Fortsatt pågående markanvändning.

Riktlinjer

• Mycket stor restriktivitet mot ny bebyggelse både i det öppna jordbrukslandskapet och intill befintlig bebyggelse. 
• För den befintliga bebyggelsen gäller varsamhetskrav enligt plan- och bygglagen. Vid stora hot om förändringar av befintlig bebyggelse ska områdesbestämmelser upprättas.
• För Djuvarps herrgård bör byggnadsminne utredas.

Råbyskogen

Naturreservatet Råbyskogen ligger på höjderna öster om Skärstad i Jönköpings kommun. Reservatet är ett ovanligt stort område med gammal barrskog. Råbyskogen ligger inom Biosfärområde Östra Vätterbranterna.

Beslutsår: 2006
Storlek: 116 hektar
Ägare: Staten och privat
Läge: Jönköpings kommun, cirka 2 kilometer ostsydost om Skärstad kyrka
Förvaltare: Länsstyrelsen i Jönköpings län

Syftet med reservatet är bland annat att bevara och utveckla en naturskogsartad barrblandskog samt att inom ramen för bevarandet av naturvärdena, ge möjligheter till naturupplevelse, naturstudier och vetenskaplig forskning. Terrängen i området är omväxlande och kuperad. Bergbranter och stup, kärr, mossar och små gölar ryms inom gränserna. Skogen domineras av en blandskog med gran och tall. Stora delar av skogen är gammal och det finns stora, grova tallar på höjderna. Förekomsten av döda träd är bitvis mycket god och mängden ökade i stormarna både 1995 och 2005. De döda träden är viktiga för att hackspettar och skalbaggar ska överleva. Exempel på arter som förekommer är tjäder, järpe, grön sköldmossa och skuggblåslav. I reservatte finns en välbevarad kulturmiljö i torpet Hägnen  som vårdas av Skärstad hembygdsförening. Jönköpings kommuns naturskola bedriver via Ekobussen en del av sin verksamhet i området.