Kraftö har ansökt om förlängd igångsättningstid

Kraftö har ansökt om förlängd igångsättningstid

Tillståndet för exploatering av Vindkraft vid Lyckås löpte ut den 7 juli 2019. För att tillståndet inte skall vara förverkat har Kraftö ansökt om förlängd igångsättningstid. Parallellt har man även lämnat in en ansökan om ändring av det befintliga tillståndet till färre men större och högre aggregat – en ökning av exploatering sett till roterande yta med ca 160%. På initiativ av Kraftö har sedan ändringsansökan (som det har varit samråd kring) dragits tillbaka och där Kraftö istället vill att samma ansökan istället skall utgöra en ansökan om ett nytt tillstånd. Om underlagen uppfyller kraven för detta prövas nu av MPD.

I samtliga tillstånd för exploatering av vindkraft finns en specificerad tidsram för igångsättning. Denna tid kan om det finns skäl komma att förlängas. Anledningen till att det finns en tidsram är bland annat att man inte skall realisera ”gamla” projekt med ”gammal” teknik. Tillståndet vid Lyckås vann laga kraft juli 2014 och gällde för 3 år. Ansökan om förlängning inkom sedan i mars 2016 och tillståndet blev förlängt med ytterligare 2 år till juli 2019med hänvisning till att arbetet var påbörjat och att nödvändig anslutningskabel först fick tillstånd i mars 2016. Statkraft valde under 2018, trots att det fanns tillstånd för exploatering och en för projektet godkänd anslutningskabel, att avveckla projektet med hänvisning till bristande lönsamhet.

En ansökan om förlängd igångsättningstid skall prövas mot 24. Kap. 2  i miljöbalken. Det är det befintliga tillståndet som prövas(ej någon ändring eller något nytt projekt). Prövning sker om det finns ”giltiga skäl” och/eller ”synnerligen olägenhet”. För Lyckås är det alltså en exploatering av maximalt 14 aggregat på en höjd om maximalt 180m och där typaggregaten är 2,3 M med en rotordiameter på 82msom är tillståndet.

Av tidigare domar kan man utläsa att synnerligen olägenhet refererar till om en exploateringen redan har påbörjats till viss del och att exploatören då skulle lida skada om man inte kan färdigställa sitt tillstånd. Giltiga skäl syftar på orsaker som man som exploatör inte kan styra över som om tex tredje part inte färdigställt en elanslutning etc. 

I den ansökan om förlängd igångsättningstid som Kraftö nu har inlämnat till MPD (Miljöprövningsdelegationen) gör man gällande att det finns giltiga skäl. Som giltigt skäl anför man att den anslutningskabel som det finns tillstånd för inte är tillräcklig. Man gör också gällande att denna kapacitetsbrist skulle varit känd då Statkraft skulle ha informerat Eon om detta i samband med eller strax efter att StatkraftSödra ansökte om förlängning av tillståndet i mars 2016. Det är noterbart att denna kapacitetsbrist är inget som nämns i den ansökan som StatkraftSödra lämnade in till MPD 2016. 

Vid en genomgång av Kraftös nu inlämnade ansökan om förlängning uppstår ett antal frågetecken:

1. Utgångspunkten för Kraftö är att man har rätt att exploatera med större aggregatinom ramen för det befintliga tillståndet. Detta står i strid med det allmänna villkoretsom säger:

Det befintliga tillståndet innebär en rätt att exploatera vindkraftverk om en höjd av maximalt 180m. Vid tillståndsprövningen och till samtliga underlag för tillståndet har man använt sig av ett typ aggregat Enercon E82 2,3 MW med en rotordiameter på 82m. Att ändra detta till aggregat om 4,2 MW med en rotordiameter om 150m inte förenligt med det allmänna villkoret.

1. Argumentationen med att anslutningskapaciteten är för låg är baserad på att man kan inom givet tillstånd kan exploatera större aggregat. När detta inte är möjligt faller rimligen detta skäl bortdå befintligt tillstånd och befintlig koncession för anslutning står i paritet. 
2. Då Kraftö nu har valt att inte ansöka om en ändring utan om ett nytt tillstånd kan man troligen sluta sig till att Kraftö gör samma tolkning av den tidigare föreslagna ändringenoch att denna då inte ryms inom ramen för befintligt tillstånd.
3. Kraftö hänvisar också till att det skulle finans brist på elproduktion i elområde 3 och att detta skulle vara prioriterat. Detta är ett vagt resonemang som tillsammans med att Kraftö nyligen har förvärvat rättigheterna borde sakna relevans vid en prövning av giltiga synnerliga skäl. Fakta är att det finns ett elöverskott i Sverige. Elområde 3 är fortfarande det område i Sverige som har störst produktion av förnyelsebar energi. Utmaningen är inte  volymen produktion utan balansen i elsystemet och nätverket.